Barn vs Hund?
Jaha så var det inte så många dagar kvar då tills man fyller år, orkar inte räkna exakt, vinner inget på det. Ett år äldre men tillvaron inte så mycket bättre. Jag vet inte riktigt vad jag ska önska mig, jag får sällan det jag vill ha. Men förra året fick jag mobilen jag ville han, fast det dröjde ju två 2 veckor eftersom affären inte hade fått in den i tid till min födelsedag. Man tänker att man inte ska bli besviken för det man inte få, men det är verkligen lättare sagt än gjort.
Bland det sakerna jag vill ha är det en gullig lite hund för att jag känner mig så ensam och jag behöver någon och krama som bara finns där för mig och saknar mig. Men mamma säger att jag måste visa att jag kan ta ansvar först och så. Som att jag inte oftast är ansvarstagande :S hon fattar inte att jag känner mig så ensam och mår så dåligt så att jag inte orkar argumentera så mycket för min sak. Då tycker jag att mamma är dum.
De flesta av mina kompisar har syskor, flera av dem har både syskon och hund, jag har inget dera. Mamma säger också att skaffa hund är lika mycket ansvar som att skaffa barn, då säger jag till henne "Vill du hällre att jag skaffar barn än hund?" och ärligt talat verkar det som hon tycker att det är bättre än hund. Mina bästa kompisar hålller på att skaffa barn nu, villken press sätter inte det på mig. Min innre klocka böjar ju också ticka. Tänk om jag blir sist med att skaffa barn och när jag väl gör det så sitter mina kompisar redan där med två ungar varderna, det kommer ju känns i mig.
Men jag har ju ingen som vill skaffa barn nu med mig häller och det är lite svårt att göra det på egen hand.
Undrar om det räknas som lättare att skaffa barn eftersom man får barnbidrag, kan man inte införa hundbidrag också annars kanske jag ruttnar av ensamhet.
Barn VS Hund?
Vad tror du att jag kommer skaffa snarast?
